Sommaren 2005

I år fick vi verkligen längta innan vi kom ut med husbilen. Våren kom av sig och vi kom bara ut ett par, tre helger innan skolan slutade och vi fick styra kosan söderut. Barnens examen var redan på torsdag kväll, så fredag 10 juni, direkt efter frukost for vi.

Vi hade - som vanligt - inte bokat någon färja. När vi kom till Helsingborg kl 17.00 hann vi knappt slå av motorn, innan det var dags att köra ombord. Vårt första nattstopp blev Vallö Stifts Camping **** i Köge på Själland, Danmark. Här hittar vi en mycket trevlig camping, bra servicehus – rent och snyggt. På promenadavstånd från campingen finns en långgrund strand, med långa bryggor ut i vattnet. Solen sken visserligen men det var ingen värme i luften så kvällsdoppet fick anstå. Bredvid campingens lekplats fanns också några getter. När barnen pratade med dem och sa ”fårskallar” svarade en get ”Nääää”. Det lät riktigt roligt!

Lördag morgon 11/6 och vi vaknar till ett lätt duggregn. 9.45 kör vi ombord på färjan i Rödby och 50 minuter senare är vi i Tyskland. Vi ville proviantera i en Lidl butik och behövde inte leta länge, de finns ju i varje liten by. Här hittar vi vår favoritsill, Sahne Herringfilé, mums! Vi rullar ”neråt” förbi Lübeck och Rostock och vi kör uteslutande på autobahn, A20.  Efter Rostock väljer vi A19. Vårt mål för kvällen är Potsdam. Vi checkar in på Camping Sanssouci ***** strax efter kl 18.00. Här finns vatten, el och avlopp till alla campingtomter, rena och jättefina sanitetsbyggnader och mycket träd. Inte för att vi behövde skugga – det har varit mulet hela dan och även i natt måste vi ha värmen på i bilen.  (Dagsetapp 56 mil)

Söndag 12/6 Efter frukost begav vi oss till Park Sanssouci. Vi gick runt i en nästan folktom park. Slottet på bilden kallas Neues Palais och parken är flera kilometer stor. Parken är anlagd för att likna Versailles. Vi var inte in i slottet, men det sägs att marmorsalen, med sina enorma takmålningar, är 240 kvadratmeter stort. Det var Fredrik den Store som byggde detta slott 1745-47.

Efter ett par timmar längtar vi efter husbilens värme. Vad skönt det skulle vara att få komma in och värma händerna på en mugg hett kaffe. Sagt och gjort!

Efter en fika kör vi A13 till Dresden. Här känner jag verkligen historiens vingslag och jag kan nästan höra stöveltrampen från Hitlers arméer. Husen känns gamla, en del är svarta av sot (?) På ett ställe finns en vandringstur, där vi kan gå runt och se vart bomberna i andra världskriget slagit ner och skadat hus och gator. På nåt sätt lite makabert att det är kvar, samtidigt som det är bra att dessa fasansfulla krig inte faller i glömska.      
Efter en dag med mycket kultur kör vi söderut på A4. Efter Chemnitz väljer vi A72. Efter Hof kör vi på A9. Vid avf 39 kör vi av och det känns det skönt att checka in på Camping Stadtsteinach**** i byn med samma namn, strax norr om Bayruth. På kvällen kan vi faktiskt sitta ute och grilla även om det fortfarande inte är så varmt. Campingen har vi valt utifrån Camping Cheque-systemet, men när vi checkar in visar det sig att det var nya ägare och att Camping Cheque inte gällde. Men ägarparet var mycket trevliga och campingen välskött och fin, så vad gjorde några kronor extra? Campingen var terrasserad och i anslutning fanns en sport anläggning med bad, men vi badade inte här heller. Brrr. Jag fryser vid blotta tanken!  (Dagsetapp 46 mil)

Måndag 13/6 och solen skiner! Det känns som om vi har ”sol-abstinens” och vi blir riktigt lyckliga när den tittar fram. Vi kör vidare genom Tyskland, runt München, väljer A8 och passerar Rosenheim och stannar bara för mat och fika. När vi kommer till Chiemsee stannar vi för natten. Vi väljer Camping Panorama Harras ***** i byn Prien. (Avf 106) Denna camping accepterar vår Camping Cheque. Samtidigt som vi checkar in kom en husvagn rullande förbi oss. Döm om vår förvåning när vi såg att det var ”gamla bekanta” som vi träffade i Italien för två år sedan! Världen är liten!
Denna camping ligger naturskönt på en udde ut i sjön. Tyvärr har en massa säsongare lagt beslag på strandtomterna och de hade verkligen tryckt ihop sig. Här finns ingen ”fyrameters-regel” snarare en ”tvådecimeters-regel” ! Det var så tätt med vagnar att vi knapp kunde se sjön mellan dem. Hu! Sanitetshuset var fint kaklat, men utan toalettpapper och ganska dåligt städat. Efter en solig dag med grillat på kvällen, tornar mörka moln upp sig och ett jätteåskväder utbryter.  (Dagsetapp 36 mil)

Tisdag 14 juni lämnar vi campingen ganska tidigt och letar oss till Wolkersdorf utanför Traunstein. (avf 112) Här finns Der Freizeitprofi, en firma som säljer bla Knaus och har mycket tillbehör. En av våra campingstolar gick sönder i går kväll så vi måste hitta en ny och här finns ett stort utbud. Vi lämnar affären med två nya stolar och ett nytt campingbord.  

Vi kör genom Österrike på E55, naturligtvis med ett Vignette-märke på rutan, med riktning mot Slovenien. Efter Willach tar vi Karawankentunneln (7976 m lång) och när vi kommer ut ur den är vi i Slovenien.  När vi kommer fram till Bled väljer vi Camping Sobec *** En trevlig (men dyr) camping med fina servicehus. Det småregnar på kvällen, men vi kan ändå sitta under markisen och grilla. Det är vackert här. Vi ser snöklädda alptoppar spegla sig i sjön.  (Dagsetapp 31 mil)

Onsdag 13 juni. Idag besöker vi Postojna grottorna. Det är soligt och varmt men vi måste klä oss med tröjor och jackor för nere i grottorna är det inte mer än +8 året runt. Vi börjar med en svindlande tågfärd på 2 km in i grottan. Framme i en stor grottsal går vi en guidad promenad (1 km) Vi tittar på, och fascineras av, stalaktiter och stalagmiter. De växer ca 1 mm på 30 år. Vi förstår att en del är flera tusen år gamla för det finns många som är flera meter långa/höga. Hela grottsystemet är ca 2 mil långt så det vi ser är bara en bråkdel.

Efter någon timme fortsätter vi söderut, till Ankaran vid Adriatiska havet. Camping Adria *** Here we come! Vi ställer bilen på en skuggig plats och springer till stranden och badar! Äntligen! Vi har hittat Sommaren!  

Torsdag  14 juni. I dag äter vi frukost ute för första gången. Kl 8.00 har vi +20 i skuggan. Det är skönt att ligga still några dagar. Vi slappar, badar och har det skönt. Cyklar lite i omgivningarna, men det finns inte så mycket att se. Men eftersom vi längtat efter sol och bad blir det just det vi gör om dagarna.  

Söndag 19 juni. Idag kör vi en kort sträcka på drygt en timme. Vi lämnar Slovenien och åker till Umag i Kroatien. Vi tar in på Camping Stella Maris ** Campingen har inga uppmärkta platser och underlaget är lite jordigt/sandigt och knöligt, i alla fall där skuggan finns. Ett område har fina gräsytor, men ingen skugga. Om ett eller två år kommer det nog att vara stora gräsytor överallt det känns som om det är en camping under utveckling. Vi väljer dock en knölig plats i skuggan under pinjeträden. Servicehusen är otroligt fina och städas varannan timme. Området är stort och vi får gå under stora vägen för att komma till stranden och poolen. Här finns också hotellområdet Stella Maris. På hotellets parkering finns många svenska bilar och vi hör svenska pratas lite överallt. På stranden finns en liten sandstrand sedan är det klippor/stenar. Vattnet här är otroligt klart. Tänk att stå med vatten upp till axlarna och se varje sandkorn på botten!  (Dagsetapp 4 mil)

Måndag 20 juni cyklar vi in till staden Umag. Vi cyklar en lång sträcka alldeles på hamnkanten – det var väldigt vackert. Vi köper lite frukt på torget. Det är, i vårt tycke, inte vare sig billigt eller fräscht i livsmedelsbutikerna. Redan nu börjar vi sakna den Italienska maten – vi är kanske lite bortskämda? Att äta ute är nästan billigare än att handla råvaror. Ett restaurangbesök för oss fyra (inkl dryck) kostade drygt 300:-

Idag har barnen lärt sig snorkla. Vid klippstenarna finns både sjögurkor och många olika sorters fiskar – gula, prickiga, svarta, platta och randiga.

Eftersom vädret är så härligt, vattnet så varmt och campingen så fräsch stannar vi några dagar. Kvällarna är härligt sköna och att sitta utanför husbilen med tända ljus är otroligt avkopplande. Nattemperaturen håller sig kring 20-22 grader.

Torsdag 23 juni. I dag packar vi ihop och åker lite längre söderut på Istrien-halvön. Pula är vårt mål. Vi kör den ”nya” motorvägen och ibland kan landskapet påminna lite grand om det Toscanska landskapet, med böljande kullar. I Fazana, en liten by ett par kilometer från Pula, hittar vi Camping Bi Village *** En italienskägd, stor, camping. Här är de flesta platser utan skugga, men vi har i alla fall turen att hitta en tomt med ett träd som skuggar lite. Servicehusen är jättefina och även här städas det varannan timme. Vi provar poolen, som är närmast och efter eftermiddagsfikat kollar vi in stranden. Det är en liten ”remsa” med smågrus och bra botten. En och annan stor stenbumling finns under vattenytan, tillsammans med en mängd fiskar. Det är så skönt i vattnet att ingen av oss vill gå upp. Men efter ett tag gör sig hungern påmind och vi gör ett besök på campingens pizzeria.
På den här campingen träffade vi också på ”gamla bekanta” från vår Italiensemester för två år sedan!  (Dagsetapp 9 mil)

Fredag 24 juni. Käre maken är idag uppe med tuppen och sätter sig på cykeln och cyklar in till Pula, innan det blir så mycket trafik. Vägarna är ju smala och trafiken tät. I Pula finns ett Colosseum och en Triumfbåge som båda är ca tre tusen år gamla. Maken återvänder, varm och törstig, framåt lunch. Värmen är påtaglig och kvicksilvret kryper en bra bit över 30 på dagen. Ett par dagar framöver slappar vi och tar dan som den kommer. Badar när vi blir för varma, äter när vi blir hungriga och tar en tupplur när vi blir trötta.

Söndag  26 juni. Nu har vår Italien-längtan blivit för stark. Vi åker direkt efter frukost. Kör huvudvägen (nya motorvägen) över Istrien, in i Slovenien, passerar Portoroz och Koper och strax är vi i Italien och Trieste. Vi fortsätter efter kusten, kör väg 14 efter Monfalcone. I Latisana hittar vi ett söndagsöppet snabbköp. Vi fyller på i våra tomma förråd och far rakt söderut till Lignano Sabbiadoro. Vi går in på Camping Sabbiadoro för att finna en plats eftersom vi tänkte stanna här. Efter en rundvandring bestämmer vi oss dock för att fara vidare. Tomterna är jättesmå och det är otroligt trångt överallt, så det passar inte oss.

Vi bestämmer oss istället för att åka till Cavallino och Camping Union Lido ***** Detta är en gigantisk camping. Vill vi stå i skugga blir det på sand. Vill vi ha gräsunderlag finns ingen skugga. Till slut väljer vi en alltigenom sandig, men skuggig plats. Klockan har blivit 16 och vi längtar efter ett dopp. Ett av poolområdena är ganska nära oss, så vi kastar oss i. Det är så varmt att det inte svalkar. Men vad gör det – vi är glada ändå.
Servicehusen på Union Lido har en mycket sämre städning än vad vi såg i både Slovenien och Kroatien. Kan det vara så att man lever lite på sin ”storhet” och inte bryr sig så mycket? (Dagsetapp 31 mil)

Vi stannar dock på Union Lido några nätter. Det är som sagt en stor camping. Vi upplever campingen som en camping med väldigt många förbud. Cykla inte här, cykla inte där, bada stillsamt, badmössa på, ropa inte högt, var tyst. Det är bra att det finns ordningsregler, men de kan faktiskt gå till överdrift. Alla förbud gör att vi inte kommer att rekommendera eller åka tillbaka till denna camping, det finns så otroligt många andra att välja på. Jag tycker lite synd om alla campare som aldrig vågar åka någon annanstans…. 

Det bästa med campingen är campingbutiken som finns strax utanför. Den är jättestor och ALLT i tillbehör finns där.

En dag är det marknad i Cavallino så vi cyklar dit direkt efter frukost. Här finns mängder av knallar. Vi köper en fin skål i melamin för € 1 och lite annat smått och gott.

Sista kvällen på denna camping kommer det ett jätteoväder. Det blåser halv orkan och störtregnar och åskar. Det blixtrar så det blir ljust som på dagen. Det åskar oavbrutet och vi kan knappt prata med varandra inne i husbilen för det dånar så. Vi springer ut och får in markisen och på två minuter är vi genomblöta. Och gissa hur högt torr sand kan sprätta upp?

Torsdag 30 juni. Ovädret är borta, bara pölarna (sjöarna) finns kvar. Vi tvättar stolar, bord och matta. Allt är dränkt av våt sand. Halva väggen på husbilen har sandstänk. När vi städat färdigt åker vi till Caorle och Camping Pra Dellé Torri ***** Den här campingen är också jättestor. Vi får inte gå in själva och se ut en tomt, utan vi blir skjutsade i en elbil. Säkerheten är hög och man måste ha ett armband för att få komma in. Alla tomter har gräsunderlag och servicehusen är jättefina och välstädade. Det här är nog den enda campingen i hela Italien vi inte behöver ha badmössa på. I år får vi en tomt nära den vi hade för två år sen, då vi också gästade campingen. Här finns en jättefin sandstrand, lagom långgrund. Ett otroligt stort och fint poolområde (12 000 m²) Det finns klädaffärer, livsmedelsbutik, bageri, campingbutik, gelateria, restauranger och tavernor. Till skillnad från Union Lido får vi cykla överallt här. Trots det blir det aldrig kontroverser mellan cyklister, gående eller bilister. Så det är lätt att cykla iväg och köpa morgonbröd etc. (Dagsetapp 6 mil)

Fredag 1 juli. Vi har hört åskan på håll i natt och det är mulet på morgonen. Vi har bestämt oss för att följa med på en båtutfärd vi blivit inbjudna på, när vi checkade in igår. Kl 8 blir vi och fem härliga skåningar hämtade för en kort bilfärd in till Caorle. Vi har fått information om att det är den svenske konsuln som bjuder på båtutfärd för alla svenskar. Vi blir avsläppta på en stor parkering dit två fullastade bussar med 95 % italienare och 5% tyskar kommer. Vi börjar undra vad vi ska åka iväg på. Efter lite diskussioner (på italienska = teckenspråk, engelska och tyska) vågar vi följa med i bussen. Vi åker till den lilla staden Concordia, strax utanför Portogruaro. Här finns Ponte Romano ett gammalt romerskt centrum som på sin tid stred med Aquileia om att vara den främsta staden. I ösregn tittar vi på utgrävningar, lyssnar på den engelsk-italienska-tyska guiden och undrar stilla var båten tagit vägen  Och – helt plötsligt blir vi ”slussade” till båten under ett paraply.  

Här slår vi oss ner för en Antipasto bestående av parmaskinka, bresaola, parmesanost, pickles, bröd och vin. Vi skakar av oss regnet och börjar se det komiska i hela utfärden – 9 svenskar av 60-70 italienare och tyskar – i en utfärd för svenskar! Och en italienare som sjunger O Sole Mio så det dånar!

Vi behöver i alla fall inte gå hungriga. Till Primi får vi en krämigt god Risotto med skaldjur. Till Secondi får vi en fisktallrik bestående av bläckfiskringar, räkor och helstekt småfisk. När vi stannar till en stund i lagunen får vi nygrillade sardiner. Allteftersom vi ätit har regnet upphört. När vi är som mättast och gladast, tittar solen fram. Vi anländer Caorle igen ca kl 17 och då ska det vara någon form av ceremoni på torget, där vi ska bli utnämnda till ”heders-turister” Vi tar dock lokalbussen tillbaka till campingen och badar istället. En annorlunda, men riktigt rolig dag.

Lördag 2 juli. Det är lite svalare i luften idag, men det är bara skönt. Vi gör det vi blivit så bra på under denna semester – bada, sola och slappa! Framåt kvällen hyr ungarna en fyrhjulig cykel de trampar omkring på en stund.

Söndag 3 juli. Idag styr vi kosan norrut. Vi tar det lugnt på morgonen och kommer iväg under förmiddagen. Vi kör motorväg hela tiden rakt igenom Österrike. Naturligtvis med ett nytt Vignette-märke på rutan. Vi stannar återigen vid Chiemsee, men på den östra sidan denna gång. Vid byn Chieming (Avf 109) hittar vi Camping Sport-Ecke ***. En ganska liten men mycket charmig camping, med ett fint servicehus, direkt vid sjön. Efter kvällsmaten, då vi grillat, tar vi ett kvällsdopp. (Dagsetapp 44 mil)

Måndag 4 juli. Vi har kört mycket autobahn i år och vill se lite landskap. Vi väljer därför att köra in i Rosenheim och ta väg 15 genom Wasserburg, Dorfen och upp till Landshut. Därefter väljer vi väg 299 fram till A93. Den här vägen var vacker och de små städerna fantastiska. Men det var smalt och mycket krokigt. Det är ändå värt att köra den här vägen eftersom landskapet och inte minst de små städerna är så vackra. Efter Regensburg kör vi A3 och sedan A7. Ca 2 mil söder om Fulda tar vi av avf 94 och kör in till Motten, ca 6,5 km från avfarten. Vi tar in på Camping Rhönperle ****. En relativt liten camping, bakom ett värdshus, bredvid en å. Efter en regnskur hör vi plötsligt en riktig ”Umpa-umpa orkester” Vi går iväg och ser efter. En liten bit utanför campingen står orkestern och spelar för kung och fosterland. En hel del bybor står och lyssnar. Varför de står där och spelar vet vi inte, men trevligt var det.  Tillbaka vid husbilen kommer en liten böjd gumma och säljer egen producerad honung. Gott att ha i en värmande kopp te. Vi är ju nu på ”fel” sida om Alperna och värmen har inte följt med oss. (Dagsetapp 50 mil)

Tisdag 5 juli. Vår vana trogen kör vi till Walsrode norr om Hannover. Det ligger i ”y-et” mellan A7 och A27. Lättast att hitta dit är att köra avf 27 från A27. Vi kommer dit tidigt så vi passar på att gå på stan i lugn och ro, för en gångs skull. Handlar lite i några av de små mysiga butiker som finns. Stan är jättetrevlig att strosa omkring i. Framåt kvällen åker vi ut till Fågelparkens parkering och ställer upp oss för natten. Även denna gång står ett 15-tal campingekipage här. Vi grillar och sitter och funderar varför det står så mycket folk uppe på den övre ängen. Nyfikenheten tar överhand och vi går och kollar. Vi brister ut i skratt för här står inte en människa. Det var en Fågelskrämme-utställning! Det är säkert hundra fågelskrämmer som alla är olika, från Mr Perfect till Bruden. Kul! (Dagsetapp 35 mil)

Onsdag 6 juli. Semestern närmar sig sitt slut och vi färjar från Puttgarden till Rödby, med ett kort stopp i Burg. Upp genom Danmark och på färjan i Helsingör, till Helsingborg. Vi har haft världens flyt och inte ens slagit av motorn när vi kommit till färjorna, bara rakt på. (Dagsetapp 66 mil)

Det är som vanligt en märklig känsla av saknad som infinner sig ju närmare hem, vi kommer. Vi trivs så fantastiskt bra med campinglivet, vi fyra. Vi får förmånen att se och uppleva så otroligt mycket. Och inte bara det, utan att som familj få förmånen att göra alla dessa roliga saker tillsammans. Vi hinner umgås, busa, skratta, leka och vara allvarliga tillsammans! Att slippa rensa rabatter, tvätta, stryka, klippa gräs, läsa läxor utan bara vara tillsammans är en enormt stor förmån som vi sätter stort värde på. Därför försöker vi också resten av sommaren ta tillvara varje helg och åka iväg någonstans. Alla dessa ”pauser” ger oss energi som sitter i hela vintern.

Nu får vi planera in nya, spännande resmål. Drömma, minnas och längta. Varje vinter har vi varit inställda på att åka till Frankrike – Spanien. Men av någon anledning har det blivit Italien! Kan det bero på att vi inte har någon GPS?

Vi ses!